Columbis metodik att fånga och analysera subjektiva upplevelser i organisationer bygger på Ben Shalits psykologiska forskningsmodell, med särskilt fokus på analysverktyget SPORQ.
Det är inte en standardiserad modell, utan ett situationsanpassat arbetssätt som tar människors upplevelser på allvar. Inspirerad av Ben Shalits forskningsmetod och översatt till dagens arbetsmiljö skapar Columbi strukturer för reflektion och utveckling som bygger på aktuell och verklig erfarenhet för den aktuella gruppen individer.
Forskning visar att det är människors upplevda verklighet och inte enbart faktiska förhållanden, som i stor utsträckning påverkar motivation, samarbete och prestation i grupper (Shalit, 1988).
Medarbetares egna ord, uttryck och känslor utgör ofta en outnyttjad källa till utveckling och förändring.
Ben Shalit (1934–2012), militärpsykolog och forskare vid bland annat Totalförsvarets forskningsanstalt (FOA) i Sverige, utvecklade på 1970-talet ett arbetssätt för att förstå hur människor upplever komplexa miljöer.
Centralt i detta arbete var att utarbeta en metod för att:
Modellen är beskriven i bl.a. The Psychology of Conflict and Combat (Shalit, 1988) samt i rapporten The Task of the Military Psychologist in War-Time – a Model (1977).
Columbi har inspirerats av Shalits synsätt och utvecklat ett digitalt, dialogbaserat verktyg som bygger på samma grundidé: det är individens fria, subjektiva berättelse som är nyckeln till förståelse.
I praktiken innebär detta att vi:
Vår metod vilar på Shalits evidensgrund, men är också i linje med forskning som:
Columbis metodik har tillämpats i:
Resultaten visar på ökad delaktighet, tydligare nulägesbild, och en mer verklighetsnära utvecklingsprocess när grupper själva får tolka och analysera sina egna data.
Den ena veckan svarar gruppen på den digitala intervjun/frågan, och veckan efter är allt sammanställt, rapporten klar och det är dags för workshop medan allt är aktuellt.
Om sanningen ska fram, gör en Columbi!
