Mer om Columbi

En sann väg framåt

Columbis övergripande funktion är att ge individer möjlighet att förmedla sina subjektiva intryck. I det subjektiva kommer sanningen fram. Columbi lägger också grund för ett positivt engagemang. Dialogen som bygger på de subjektiva intrycken engagerar hela gruppen.

En Columbi består av två delar: en kartläggning med en digital intervju samt en analyserande workshop eller avstämning. Den digitala intervjun ger både jämförbara kvantitativa tal samt kvalitativ information. Tillsammans visar dessa det upplevda nuläget. Rapporten tjänar som grund för samtal med en grupp i en workshop, som avstämning av läget och som bas för planering framåt.

Kartläggningen genererar också ett mätvärde, Columbi index, som är ett mått på gruppens inställning och engagemang vid en bestämd tidpunkt. När kartläggningen upprepas vid ett senare tillfälle, visar indextalet och de statistiska resultaten gruppens förändring över tid.

Varför göra en Columbi?

I en Columbikartläggning får deltagarna individuellt och anonymt ge sin subjektiva syn på en specifik situation. Eftersom den digitala intervjun inleds med en öppen fråga, blir svaren sanna och utan påverkan utifrån. Svaren visar det som engagerar deltagarna på riktigt och det handlar ofta om sådant som inte är uppenbart eller självklart.

Två exempel

En Columbi om upplevd arbetsmiljö får fatt i förutsättningarna som är nödvändiga för en positiv och engagerad situation på arbetet:
– Förståelse för varför situationen är som den är
– Möjligheten att påverka sin situation
I den workshop som ingår analyserar gruppen olika nyckelområden, förändring över tid och samtalar på detaljnivå om de subjektiva intryck som beskriver läget, vad som kan förbättras och vad som kan stärkas.

En Columbi om upplevd kvalitet ger möjlighet att både definiera det som subjektivt upplevs som viktigt för kvalitetsupplevelsen och att visa graden av upplevd tillfredsställelse och nytta. Columbi tar fram kundens kvalitetsupplevelse. Det kvalitativa och kvantitativa materialet i rapporten fungerar både som avstämning och som indikation på vad som verkligen är viktigt för kunden, om sanningen ska fram.

Med Columbi hittar vi svaren på frågorna man inte visste man borde ställt.

Historik

Varför heter vi Columbi?
Columbi Ägg är ett begrepp som har sitt ursprung i en berättelse om Christofer Columbus. Han lär ha blivit ombedd att ställa ett ägg på högkant för att visa sin kreativa och geniala sida. Skulle han klara testet så säkrades pengar till upptäcktsfärden över Atlanten. Han lyckades såklart med uppgiften och nu används begreppet Columbi Ägg som ett uttryck för en genialiskt enkel lösning på ett till synes komplicerat problem. Namnet Columbi passar oss därmed utmärkt; snabbt och enkelt, finner vi sanna individuella svar på komplexa frågor.

Det började på 1980-talet
Columbikonceptet har sina rötter i 1980-talet. Det var då som arbetsmarknadens parter alltmer började intressera sig för arbetsmiljöfrågor och hur medarbetarna mår på sina arbetsplatser. Tidigare hade främst den fysiska arbetsmiljön varit i fokus, men från 80-talet och framåt lades allt större vikt vid psykosociala aspekter.

Man fann att en god psykosocial arbetsmiljö bland annat leder till större trivsel, ökat engagemang och färre sjukskrivningar och att detta i sin tur påverkar hela arbetsgruppens prestationer – en sanning som står sig väl än idag. Intresset för att mäta det komplexa förhållandet mellan arbetsmiljö och mjuka värden som välmående och hälsa väcktes alltså tidigt. Tanken var då, liksom nu, att tillsammans med dem som det berör, både kartlägga den aktuella situationen och se vad som behöver förbättras.

Metodiken liksom tillvägagångssättet för kartläggningarna har utvecklats under åren, från manuella individuella undersökningar till digitala och kostnadseffektiva IT-lösningar.

Grunden är kunskap om människors beteende
Utgångspunkten för en Columbi är att vår subjektiva tolkning av omvärlden bestämmer vårt handlande. Det bygger i sin tur på forskning om hur vi processar information och hanterar eller anpassar oss till olika situationer. Det vetenskapliga stödet för det resonemanget finns t ex i Ben Shalits metod Hjulet och Richard Lazarus Copingteori.
Columbikonceptet är väl beprövat och bygger också på ett omfattande empiriskt underlag från undersökningar som gjorts såväl i Sverige som utomlands.
Columbi kan lätt anpassas till olika språk, kulturer och situationer och har inte någon begränsning av antalet deltagare.

Historik

Varför heter vi Columbi?
Columbi Ägg är ett begrepp som har sitt ursprung i en berättelse om Christofer Columbus. Han lär ha blivit ombedd att ställa ett ägg på högkant för att visa sin kreativa och geniala sida. Skulle han klara testet så säkrades pengar till upptäcktsfärden över Atlanten. Han lyckades såklart med uppgiften och nu används begreppet Columbi Ägg som ett uttryck för en genialiskt enkel lösning på ett till synes komplicerat problem. Namnet Columbi passar oss därmed utmärkt; snabbt och enkelt, finner vi sanna individuella svar på komplexa frågor.

Det började på 1980-talet
Columbikonceptet har sina rötter i 1980-talet. Det var då som arbetsmarknadens parter alltmer började intressera sig för arbetsmiljöfrågor och hur medarbetarna mår på sina arbetsplatser. Tidigare hade främst den fysiska arbetsmiljön varit i fokus, men från 80-talet och framåt lades allt större vikt vid psykosociala aspekter.

Man fann att en god psykosocial arbetsmiljö bland annat leder till större trivsel, ökat engagemang och färre sjukskrivningar och att detta i sin tur påverkar hela arbetsgruppens prestationer – en sanning som står sig väl än idag. Intresset för att mäta det komplexa förhållandet mellan arbetsmiljö och mjuka värden som välmående och hälsa väcktes alltså tidigt. Tanken var då, liksom nu, att tillsammans med dem som det berör, både kartlägga den aktuella situationen och se vad som behöver förbättras.

Metodiken liksom tillvägagångssättet för kartläggningarna har utvecklats under åren, från manuella individuella undersökningar till digitala och kostnadseffektiva IT-lösningar.

Grunden är kunskap om människors beteende
Utgångspunkten för en Columbi är att vår subjektiva tolkning av omvärlden bestämmer vårt handlande. Det bygger i sin tur på forskning om hur vi processar information och hanterar eller anpassar oss till olika situationer. Det vetenskapliga stödet för det resonemanget finns t ex i Ben Shalits metod Hjulet och Richard Lazarus Copingteori.
Columbikonceptet är väl beprövat och bygger också på ett omfattande empiriskt underlag från undersökningar som gjorts såväl i Sverige som utomlands.
Columbi kan lätt anpassas till olika språk, kulturer och situationer och har inte någon begränsning av antalet deltagare.